Efter det att VM i friidrott avgjordes på Nya Ullevi Göteborg 1995, så startade Örgryte IS ”Världsungdomsspelen” på samma plats årets efter. Och som de senaste åren har flyttat till Slottsskogsvallen där man själva kan bestämma datum för tävlingen och inte vara beroende av vilka världsartister som skall utträda på jättearenan.
På ”Vallen” kan man själv bestämma hur och när man vill ha det.
Årets upplaga samlade lite över 7000 starter med deltagare från 40 länder runt om från hela världen. Nyheten för i år var att man nu (äntligen) valde att genomföra tävlingen under fyra dagar.
De var tufft motstånd för Julia Wennersten på 100 meter häck, då norska landslagstjejen Andrea Rooth var med i finalen på 100 meter häck. I försöken, då det blåste en del, så gör Julia 13,27 en bit under tävlingsrekordet. Men då vinden var för starkt så blir det inget rekord. Det slår istället Andrea som har godkänd vind på sina 13,52.
I finalen är det +3,4 i ryggen så något rekord kan det inte bli där. Julia har en ledning som blir mindre och mindre i och med Andrea närmar sig. Men hon kommer aldrig ikapp. Så Julia vinner sitt första världsungdomsspel på 100 meter häck och det på 13,31w med 13,51 för Andreas. Riktigt start av Julia.
Då skall man veta att Andrea har ett personbästa på utomordentliga 13,11...alltså en hundradel bättre än vad Julias rekord är. Så nog var det en minst sagt meriterande seger för Julia.
Notera att det var andra gången som Julia vann en häckfinal på VU-spelen. 2013 vann hon 60 meter häck i F12-klassen på rekordtiden 9,61 med en viss Tilde Johansson från Falkebergs IK just efter.
Julia var inte ensam på 100 meter häck då även Sissel Eliasson sprang 100 meter häck och hade ännu en gång under 15 sekunder. Tiden var 14,56 i för stark medvind, men också klart under hennes personbästa.
Sissel sprang även slätt och hade där 12,72 i försöken.
Två häcklopp blev det för Oscar Idehall, som hade 16,03 i försöken och sedan 15,99 i finalen på en sjätteplats.
Men en dansk på ena sidan och norsk på andra sida, så spurtades det vilt in mot mållinjen på 400 meter i P17-klassen. Och där Algot Flodmark i mitten kunde hålla norrmannen bakom sig, medan dansken blev för stark och vann på perset 50,08 med Algot som tvåa på sitt nästpers på 50,27.
Det blev hur som helst ett av det mest spännande kamperna under hela helgen.
När det var både kyligt och regnigt på ”Vallen”, då hade Fanny Eriksson sin gren som var längdhopp. Det var på lördagsmorgonen och där hon ökade hopp för hopp under de inledande tre hoppen. Det längsta mätte 4.46 och slutade sextonde på. Men var som bäst uppe på en elfteplats i F17. Något som inte bara innebar regnpers – det var ett riktigt pers också.
Pers var det även för Ingmar Fast, som sprang 100 meter och klockades för 11,80. Och om man säger att det var ett rejält pers så överdriver man inte direkt. För det fattades fyra hundradelar från att han sänkte sitt personbästa med en hel sekund. Jo, ni läste rätt. Förra året hade Ingmar 12,76.
Eloge till Ingmar!
Sprintade gjorde även Amanda Tran, som hade 12,57 i försöken, för att sedan in finalen på sin första banan noterade 12,82 som åtta i fältet med löpare från både Danmark och Norge förutom svenskorna.
Notera också att Hanna Zuba, i F19-klassen, hade 7.43 i kula som åtta, 17.04 i diskus samt 14,53 på 100 meter. Personbästa blev det på 100 meter för Anita Hamkola som hade 13,73.
Sist ut under de fyra dagarna på Världsungdomsspelen var Theo Larsson, som hoppade höjd i P17-klassen och var där fyra. Han noterade 1.60 och rev sedan ut sig på 1.67.
Och till slut så kommer nästa års Världsungdomsspel avgöras 25-28 juni 2026 på Slottsskogsvallen – då med IFK Växjö som försvarande mästare i lagtävlingen där man i år vann före Hammarby IF. Ymer slutade på en 64:e plats och kan vara ett mål att överträffa 2026.
Text: Hasse Sjögren
Foto: Deca Text & Bild
